En personlig blogglista om 2017 - Största utmaningarna, lärdomarna, vad jag mådde bra av och vad jag sörjde
God morgon kära ni! Nog för att klockan redan är lunch men såhär 1:a januari är det väl knappast någon som är vaken innan dess. Hoppas ni vaknade med en bra känsla inför det nya året! Det gjorde i alla fall jag. Vaknade med en liten hund som låg och snusade i armhålan och var otålig på att få attackera husse med godmorgonpussar. Åt havregurt med apelsin och jordnötssmör till frukost. Drack kanelte. Och nu sitter jag och färdigställer svaren på de här fina tänkvärda frågorna från Wilda medan resten av crewet spelar tv-spel.
Varje år brukar jag skriva ett ganska fritt reflekterande inlägg över året som gått och de mål och tankar jag har inför det nya året. Ett sånt inlägg kommer givetvis också inom några dagar. Men i år fick jag feeling av den här listan så jag tänkte att vi kör den först!För mig är det viktigt att ta mig tid att reflektera över allt som hänt under det gångna året innan jag är redo att lämna det och gå vidare. Liksom försöka förstå varför saker hände, hur jag kände och vad jag så att säga vill göra med de upplevelserna och känslorna framöver. Det lägger grunden för de mål och fokusområden jag sätter upp för nästa år.
Vad mådde du bra av 2017?
Att göra snälla yogaövningar på morgonen. Åka till Piteå och känna hur axlarna sjunker lite. Gosa med hunden Alice. Sova i ett knäpptyst och becksvart hus. Börja ta tillskott av omega 3. Göra roliga fotojobb med kollegor. Fota mat och utveckla nya recept. Skriva om sånt som är viktigt för mig. Åka till landstället med bloggkollegor. Utmana mig själv. Våga ta några dagars paus från sociala medier då och då. Och vara med K förstås <3
Vad har du sörjt 2017?
Löpträningen, som jag inte längre klarar av, pga permanent spända muskler, triggerpunkter i höften och en känslig och överansträngd ischiasnerv i benet. Att behöva hålla tillbaka i yogan hela tiden. Överlag att inse att tuff träning inte funkar för mig. Att det bara sabbar min kropp. Ett hårt slag mot egot för en så prestationsinriktad person som jag själv. I början av året sörjde jag också min förra relation som gick i kras. Även om det var nödvändigt och rätt beslut så gör det förstås ont att förlora en bästa vän och alla ens gemensamma vänner. Att bli ensam igen och liksom behöva tänka om, byta riktning.
Testade du något nytt?
Ja! Reste ensam första gången, till USA i tre veckor. Min mest utvecklande erfarenhet någonsin. Körde även skoter för första gången, började gå i psykoterapi och lära mig basal kroppskännedom, var på gala för första gången, inledde ett distansförhållande, började coacha bloggare och instagrammare i matstyling och att hitta sin stil, inledde samarbete med en agentur OSV.
Vad la du mest tid på?
Oj. Förmodligen att laga mat. Och sitta framför datorn, tyvärr. Bloggen har fått ta upp massor med plats, vilket känns roligt och viktigt. Att skapa content är det som tar upp absolut mest tid under mina arbetsdagar. Under sommaren och hösten la jag också oändligt många timmar på att skriva långa meddelanden och prata i telefon med K. Och att yoga. Har gjort fler solhälsningar i år än någonsin tidigare!
Vem vill du tacka och varför?
Alejandra för att hon dök upp alldeles i rätt tid och har sedan dess funnits där hela tiden. För att hon hör av sig, kommer med smarta råd, stärker mig i att lita på mina egna känslor och behov, alltid bjuder med mig och bara gör vardagen lite (eller ganska mycket) roligare.
K för att han hittade mig (och jag honom), för att han är tålmodig och lugn, för att han tror på mig och alltid vill mitt bästa, för att han ser, lyssnar och förstår, för att han är den mest empatiska människan jag vet, för att han är så förbannat rolig och fin och för att han vågar satsa med mig.
Mina bloggkollegor och vänner Wilda, Annie, Elin, Johanna, Anna María för att de alltid lyssnar, stöttar, peppar och kommer med råd och lösningar. Den gemenskapen är ovärderlig!
Malin för att hon alltid kommer med tusen peppiga idéer, för att hon lyfter mig och andra kvinnliga kreatörer och fyller upp en med energi efter ett möte.
Maria för hennes raka, ärliga råd och no bullshit-attityd. För att hon bryr sig och inspirerar och vägleder.
Renee för den ständiga inspirationen och motivationen att ta hand om sig själv och nära ens själ. Min förebild i bloggvärlden!
Familjen såklart för att de alltid finns där och ställer upp trots att alla är trötta/stressade/har fullt upp.
Alla de hjälpsamma främlingar jag träffade under min ensamresa till USA, som körde runt mig till olika platser, tipsade om restauranger, tog ut mig på öl, fika, utflykter och bjöd in mig till sina fester.
Saltågänget för att vi alltid har så himla kul och håller ihop trots att vi inte jobbar tillsammans längre.
Vad är du stolt över när du ser tillbaka på året?
Att jag tog mig iväg på den där ensamresan i tre veckor och klarade mig igenom dagar av ensamhet och hemlängtan. Jag som är van att vara själv mycket trodde inte det skulle vara så jobbigt, men det var tuffare än jag trodde att befinna mig i en helt uppochnedvänd tidszon, långt bort från alla jag känner under så långt tid. Det var en stor utmaning för mig att slappna av i allt det nya och släppa på mina kontrollbehov. Så jag är grymt stolt över att jag tog mig igenom det så bra och kunde använda mig av de verktyg jag fått med mig från KBT:n.
Jag är stolt över att jag har tagit mig den tid, kraft och envishet som krävs för att jag ska bli tryggare i mig själv, att jag har tagit till mig hjälpsamma tekniker och att jag har prioriterat min hälsa andra halvan av året, efter en rätt så stökig vår. Jag har lärt mig så otroligt mycket om mig själv det här året och det är tack vare att jag regelbundet stannat upp och lyssnat, prioriterat yogan och att jag hittat en terapeut som jag känner mig trygg med.
Jag är också stolt över att jag lyckats leva på mitt frilansande hela det här året! Det känns som en enorm seger och jag vet att det är mitt hårda jobb och min enträgenhet som ligger bakom det. Jag är stolt över de matbilder jag fotat och de uppdrag jag har gjort, att de har blivit så bra. I början av året kände jag mig rätt osäker i mitt kreativa uttryck och tyckte inte att jag hade producerat något vidare bra material på flera månader. Men nu känner jag mig trygg i att jag är bra på det jag gör.
Vem saknade du?
Allt som oftast K och Alli, som för det mesta befinner sig 90 mil bort 💔
Vilka lärdomar tar du med dig från 2017?
Att saker löser sig
Att det inte är så svårt som man tror att pröva nya saker
Att jag är en betydligt mer social varelse än jag trott
Att min kropp mår bäst av vila och restorativ träning
Att jag behöver få in betydligt mer återhämtning i vardagen
Att jag är starkare än jag tror i kroppen
Att småstadslivet nog passar mig bättre än både stadslivet och lantlivet
Största utmaningen?
Att möta mina egna hjärnspöken och osäkerheter och våga gå vidare trots dessa. Vissa stoppskyltar måste man bara lära sig att ignorera, men fy sjutton vad obehagligt det kan vara!
Vilka dagar minns du speciellt?
Dagen då jag träffade K för första gången. Hur jag såg honom i ögonvrån på håll redan när han svängde runt kröken men hur jag låtsades vara helt nonchalant och inte se förrän när han stod precis framför mig. Att det första jag tänkte på var hur gott han luktade och sedan hur solbränd, fräknig och fin han var.
Hur har du utvecklats under året?
Alltså på så många sätt! I min yrkesroll så har jag utvecklats som fotograf och skribent. Jag har blivit säkrare i mitt skapande och i mitt förhandlande och också säkrare på vart jag vill med den här bloggen. Privat så har jag lärt mig sjukt mycket om mitt känsloliv och min kropp. Lärt mig tolka signaler mycket bättre och lyssna när kroppen protesterar. Börjat kunna identifiera bättre vart gränsen går för mina egna känslor och andras (adopterar lätt andras känslor annars). Behöver fortfarande vara lyhörd för det här för ofta fattar jag inte vad som hänt förrän jag blir helt utmattad eller låg utan någon tydlig orsak. Jag har blivit starkare och klarar mer utmanande yogaposer. Och jag skulle också säga att jag blivit en gnutta modigare sedan tidigare år. Har nämligen gjort SÅ mycket läskiga saker det här året!
Vad inspirerade dig 2017?
Människor som verkar vara så in tune med sin spiritualitet, som tar hand om sig själva och som utmanar sig själva att utvecklas.
Människor som vågar prata om tuffa erfarenheter som psykisk ohälsa och #metoo.
K som alltid bryr sig om och känner med människorna runt omkring honom.
Folk som skapar grym musik (t.ex min bror och K, obs inte tillsammans dårå).
Mina kollegor som satsar järnet och går efter sina drömmar - blir så sjukt inspirerad av detta!
Blev också inspirerad av naturen, musiken och böcker jag läst (mer om dessa längre ner).
Bästa besluten 2017?
Att avsluta min förra relation. Kanske låter hemskt men det var verkligen bäst för oss båda.
Hur tog du hand om dig själv?
Genom att yoga regelbundet, vara ledig på kvällarna, kolla på massa serier, äta till större delen växtbaserat, investera i att börja gå hos en holistisk näringsterapeut, ta tag i att leta upp en psykoterapeut som jobbar integrerat med kropp och själ, ta en redig sommarsemester, låta instagram vila de dagar jag inte har inspirationen eller orken, fylla på med inspiration och säkert massa mer som jag inte kommer på just nu.
Vad vill du göra om 2018?
Åh allting som har att göra med att vara kär och närvarande och tacksam för att jag bara får vara vakna i samma säng som min lilla familj av K och Alli.
Skulle gärna se mer spektakulär natur som vi gjorde på vår road trip till Lofoten!
Vill också fortsätta #yogaeverydamnday och åka på ytterligare en ensamresa!
Snodde några frågor från Sandra Beijer också 👇
Årets låtar?
War on Drugs - Pain
Niki & The Dove - Empire
Wy - You + I
Lo Moon - Loveless
Jonathan Johansson - Sommarkläder
Beach House - Chariot
New Order - Your Silent Face
Weeknd - I Feel It Coming
George Jackson - Aretha, Sing One For Me
Slowdive - Star Roving
Samlade alla låtar plus några till i en Spotifylista. Klicka här för att lyssna!
Favoritserie?
Gillade A Handmaid's Tale supersupermycket, även Stranger Things, Game of Thrones, Big Little Lies, Liar och Peaky Blinders.
Bästa filmen?
Känns som att jag knappt kollat på film i år?? Men Star Wars - The Last Jedi var ju kul.
Bästa boken du läste i år?
Ett litet liv av Hanya Yanagihara. Blev så otroligt tagen av den här berättelsen. Vacker och tragisk på samma gång.
Love Warrior av Glennon Doyle Melton. Läste denna i USA och blev väldigt fascinerad och inspirerad av Glennons livsöde.
Food Pharmacy. Lärde mig så galet mycket om mat, tarmflora och hälsa från denna boken! Lätt årets facklitteratur för mig.
Bästa matupplevelsen?
Måste nog varit den veganska glassen från Frankie & Jo's i Seattle 😍 Speciellt den med salt tahinikolaswirl!
En mobilanteckning:
14 augusti:
"My friend Alice Sebold likes to talk about 'getting down in the pit and loving somebody.' She has in mind the dirt that love inevitably splatters on the mirror of our self-regard.
The simple fact of the matter is that trying to be perfectly likable is incompatible with loving relationships. Sooner or later, for example, you’re going to find yourself in a hideous, screaming fight, and you’ll hear coming out of your mouth things that you yourself don’t like at all, things that shatter your self-image as a fair, kind, cool, attractive, in-control, funny, likable person. Something realer than likability has come out in you, and suddenly you’re having an actual life.
/…/
Trying to love all of humanity may be a worthy endeavor, but, in a funny way, it keeps the focus on the self, on the self’s own moral or spiritual well-being. Whereas, to love a specific person, and to identify with his or her struggles and joys as if they were your own, you have to surrender some of your self.” /Jonathan Franzen
Var det någon av frågorna som väckte en särskild tanke hos dig? Dela gärna med dig i kommentarerna 🖤 Älskar att höra vad du tycker, tänker och känner. Det berikar mitt bloggande!
Om du gillade det här inlägget får du hemskt gärna trycka på hjärtat så vet jag vilken typ av innehåll du gillar och vill se mer av.